{"id":1009,"date":"2025-01-13T12:30:44","date_gmt":"2025-01-13T12:30:44","guid":{"rendered":"https:\/\/hag.tula.tempurl.host\/?p=1009"},"modified":"2025-01-25T16:08:16","modified_gmt":"2025-01-25T16:08:16","slug":"perdida-di-oido","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/perdida-di-oido\/","title":{"rendered":"Perdida di oido"},"content":{"rendered":"<h2>Un problema ku meres\u00e9 atenshon<\/h2>\n<p>Basta ku un bebi ta sal\u00fa i no tin problema ku su o\u00eddo e ta si\u00f1a outom\u00e1tikamente komprend\u00e9 i papia e idioma ku e ta tende r\u00f2nt di dje.<br \/>\nDespues di sierto fasenan di idioma di bebi e proseso natural di desaroyo di habla ta kumins\u00e1 normalmente entre edat di 12 pa 18 luna.<br \/>\nUn mucha ku ta surdu lo no tin desaroyo di habla di su mes, E lo mester risib\u00ed ense\u00f1ansa spesial pa muchanan surdu.<br \/>\nTa ser balot\u00e1 ku 0,15 te 0,20 porshento di tur mucha (unu di kada 500 te 700) lo mester di ense\u00f1ansa pa muchanan surdu.<br \/>\nTa papia di p\u00e8rd\u00eddo di oido prelingual ora ku e p\u00e8rdida di o\u00eddo ta presente prom\u00e9 ku e mucha a si\u00f1a su idioma materno.<br \/>\nDi otro banda tambe tin p\u00e8rdida di o\u00eddo postlingual, den kua kaso e persona to bira surdu despues ku su desaroyo di habla a komplet\u00e1. E por sigui papia normal, aunke el a p\u00e8rd\u00e8 su o\u00eddo pero hopi be e ta si\u00f1a su mes komprend\u00e9 hende, dor di wak na su boka (lesa lep).<\/p>\n<h2>Otro aspektonan<\/h2>\n<p>Tin diferente otro manera ku nos por klasifik\u00e1 p\u00e8rdida di o\u00eddo , dependiente di sierto aspektonan. Por eh\u00e8mpel e p\u00e8rdida di o\u00eddo por ta leve, moder\u00e1 \u00f2f severo.<br \/>\nE por ta reversibel (e por drecha) \u00f2f irreversibel (e no por drecha).<br \/>\nE por ta stashonario \u00f2f progresivo.<br \/>\nTambe e por ta unilateral (un oreo s\u00f3 afekt\u00e1) \u00f2f bilateral (tur dos orea afekt\u00e1). Un p\u00e8rdida di o\u00eddo bilateral ta hopi mas serio.<br \/>\nUn persona ku un p\u00e8rdida unilateral ta tende tur kos deb\u00ed na su orea bon, solamente e fin difikultat di determin\u00e1 e direkshon di zonidonan i e no por gosa di muzik steriof\u00f3niko, komo ku pa esaki e mester tin un bon o\u00eddo bilateral.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-991 size-full alignnone\" src=\"\/wp-content\/uploads\/sites\/26\/2025\/01\/schema.png\" alt=\"\" width=\"793\" height=\"271\" srcset=\"\/wp-content\/uploads\/sites\/26\/2025\/01\/schema.png 793w, \/wp-content\/uploads\/sites\/26\/2025\/01\/schema-480x164.png 480w\" sizes=\"(min-width: 0px) and (max-width: 480px) 480px, (min-width: 481px) 793px, 100vw\" \/><\/p>\n<h2>Klasifikashon di perdida di oido segun su intensidat<\/h2>\n<p>\u2022 20 &#8211; 40 dB: &#8212;&#8212;&#8211; P\u00e8rdida di oido leve<br \/>\n\u2022 40 &#8211; 60 dB: &#8212;&#8212;&#8211; P\u00e8rdida di oido moder\u00e1<br \/>\n\u2022 60 &#8211; 80\/90 dB:&#8212;&#8211; P\u00e8rdida di oido severo<br \/>\n\u2022 90 dB: &#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211; Kasonan entre p\u00e8rdida di o\u00eddo severo i sordera<br \/>\n\u2022 105 dB \u00f2f mas:&#8211; Sordera<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Un problema ku meres\u00e9 atenshon Basta ku un bebi ta sal\u00fa i no tin problema ku su o\u00eddo e ta si\u00f1a outom\u00e1tikamente komprend\u00e9 i papia e idioma ku e ta tende r\u00f2nt di dje. Despues di sierto fasenan di idioma di bebi e proseso natural di desaroyo di habla ta kumins\u00e1 normalmente entre edat di [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":994,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","_links_to":"","_links_to_type":0,"_vp_format_video_url":"","_vp_image_focal_point":[],"wds_primary_category":0,"footnotes":""},"categories":[31],"tags":[],"class_list":["post-1009","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-informashon"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1009","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1009"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1009\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/wp-json\/wp\/v2\/media\/994"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1009"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1009"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fundashon-hendikep-ouditivo.org\/pap-cw\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1009"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}